torsdag 19 juni 2014

Laxkoma eller vad som kännetecknar en skicklig laxfiskare

Laxfiske är laxfiske, bli inte förvånad om du inte får någon!
Det är en sanning och ett mantra för alla laxfiskare. En sanning som verkligen sätts på prov under en laxfiskevecka. Verkligheten är ofta en helt annan.

Laxfiske är egentligen ganska enkelt. Lär dig var laxen står i älven och fiska när den är på hugget. Grejen med lax är att den nästan aldrig är på hugget och ingen vet egentligen när och varför laxen får för sig att hugga. Därför blir laxfiske svårt. Det är anledningen till att vi grottar ner oss i teorier om bindmaterial till våra flugor, spöaktioner, linors tapering, vadare och vadarjackors andasfunktion, tafsmaterials olika egenskaper mm. Bland det häftigaste jag hört var en teori om ett visst krokfabrikats krokar var för vassa! De fastnade då för långt fram i käften på laxen, där det bara är brosk och ben som gör det svårt för kroken att fästa ordentligt. Istället skulle man använda ett annat fabrikat, de var lite slöare, vilket gjorde att kroken då gled på brosket och ner i mungipan på laxen och fäste där. Alla dessa teorier för att finna orsaker till varför vi inte får någon fisk. Vi läser böcker och artiklar om de senaste rönen, vi köper nya kepsar av engelskt snitt, allt i syfte att få laxen att tro att vi är erfarna och skickliga laxflugfiskare som förtjänar laxens uppmärksamhet. Ofta så glömmer vi det kanske viktigaste, nämligen oss själva.

Det som skiljer en skicklig laxfiskare mot en ordinär laxfiskare är varken prylar, flugor, kastteknik eller snittet på kepsen. De flesta har idag bra grejer, fina flugor och en tillräckligt bra kastteknik för att kunna fånga lax. Det viktigaste med kasttekniken är inte att kunna kasta långt och snyggt, eller att lägga upp snygga klipp på Youtube. Det viktigaste är att kunna kasta energieffektivt och med precision. Att inte slita på rygg, axlar och armar i onödan. Bemästrar man det kastar man snyggt, men det är mest en bonus. Laxfiske är först och främst hårt arbete. Då måste man ha bra grejer och bra teknik för att orka.

Det som skiljer är inställningen, psyket. En skicklig laxfiskare vet att laxen biter förr eller senare. Nästa kast eller nästa år hugger det! Tjurighet krävs för att vara framgångsrik inom laxfiske. En skicklig laxfiskare har förmåga att bita ihop, gå sina rundor i poolen när kompisarna gett upp. En skicklig laxfiskare tror på sig själv och sitt sätt att fiska oavsett om kompisarna får fisk och man själv blir utan. En skicklig laxfiskare vet att laxen belönar den med tålamod. En skicklig laxfiskare ger aldrig upp, en skicklig laxfiskare fiskar med fantasi.

Det är få saker som kan vara så knäckande som laxfiske. Timme efter timme, dag efter dag går man där utan att vaken känna eller se någon lax. Man gör sina kast, byter flugor, hoppas och tror, mixtrar med linor med olika sjunkhastighet. Till slut börjar tvivlet krypa in under skinnet. Tv:n i stugan eller grillfest med öl kan då vara mycket mer lockande än att kasta i en fisktom älv. På internet får man reda på att hela Norge är tom på lax, ingenstans finns den, jo kanske i Byske eller Lainio, på Island eller på Kola, men dit har ingen råd att åka. Folk börjar tröstdricka, åka hem eller så kanske man sticker upp på fjället och fiskar brunöring.

Missmodet breder ut sig. Den skicklige laxfiskaren fortsätter istället sitt fiske trots att han blir idiotförklarad av kompisarna, byter taktik, bryter mönster, fiskar natt istället för morgon, dag och kväll och rätt var det är så biter en lax. Kompisarna som gett upp får en nytändning. En eller två fiskar till kommer upp, sen utbreder sig laxkoman igen. Det börjar snackas om att älven är slut, hela Trönderlag är slut. Finnmark eller Vestlandet kanske har bättre laxfiske. Internet scannas, man börjar dra upp planer för att hitta en ny sträcka i en annan älv. En älv där laxen stiger konstant hela sommaren, där bomturer inte existerar. Under tiden fiskar den skicklige laxfiskaren på. När han inte fiskar befinner han sig vid älven. Matlagning och vila sker också vid älven. Fisket behöver inte vara tokintensivt men det är viktigt att vara på plats. Det är bara när han sover som han är i stugan. På så sätt finns den skicklige laxfiskaren nära älven, nära laxen. Han lär sig att känna av de små nyanser som signalerar att det kommit lax till poolen. Småfisken kanske blir orolig, det börjar visa sig fisk i poolen, knappt märkbara förändringar i vattenståndet. Det dröjer inte länge förrän en lax är bärgad och och laxåret är hemma.

Jag minns en gång på Nedre Ekli i Orkla. Vi var ett gäng som fiskade den sträckan under några år. Första året var det optimala förhållanden med stigande älv och mycket lax. Ju mer älven steg desto bättre fiske hade vi. Alla fick fisk, laxfisket var enkelt. De följande åren var sämre, de fåtaliga laxar som högg nappade högt upp i hårdströmmen. Det gick knappt att vada så hård var strömmen trots att vattnet var lågt i älven. Laxkoman bredde ut sig. Värst drabbad var Mulle. Han köpte en tältsäng och sov utanför vindskyddet hela dagarna. Jag och Svetsarn bestämde oss för att fiska natt, eller snarare tidig morgon. Metarn menade att det var helt onödigt. Orkla var ingen nattälv. Morgnar och kvällar gick det att fiska men natt och gryningstimmen var det ingen ide att lägga ner tid på. Bättre att sova ut och fiska morgon och förmiddag, sen vila inför kvällsfisket. Metarn visste eftersom några av hans kompisar hade jobbat som guider i Orkla. Metarn var skicklig med flugspöt, hans flugor var det vackraste jag sett, inte ett strå låg fel. Ändå gick det dåligt för honom. Han kom inte överens med älven och laxen, tappade tron på sig själv, tvivlet och laxkoman fick grepp om hans inre. Nåväl, Svetsarn och jag lade oss tidigt, ställde väckarklockan på halvtre, klev upp och åkte ner till älven. När Metarn och resten kom vid sjutiden hängde en femkilos lax i vindskyddet som Svetsarn tagit i hårdströmmen. Sovit gott Metarn? frågade vi. Senare den veckan fick jag en på sju kilo. Det var sista året Metarn fiskade lax. Det är så lätt att tröttna och ge upp när det är trögt under en laxfiskevecka. Laxkoma är ett mycket smittsamt tillstånd som den skicklige laxfiskaren lärt sig att bemästra. Bryt mönster, fiska med fantasi, häng i, tro på dig själv och ge aldrig upp. Det är ofta skillnaden mellan fiasko och succé när laxen är svår. Detta gäller särskilt denna säsong då det är mycket lite lax i älvarna i Trönderlag.