Renovering av splitcanespö

I garderoben står ett gammalt splitcanespö och skräpar. Jag bytte till mig det för många år sedan lindade om ringarna med röd spölindningstråd. Lindningarna blev allt annat än bra och passar inte alls den smak jag under åren utvecklat. Jag föredrar utrustning där funktionen sätter ramarna för utseendet. Diskret funktionalism kanske man kan kalla min smak. Närmast sparsmakad. Det gäller även på spön och rullar. Hardy, Medalist och Danielsson är exempel på rullar i min smak. När det gäller spön föredrar jag diskreta lindningar i en färg som liksom smälter in i klingan. Ibland med en dekorlindning i guld eller silver.

Spöts utseende innan renovering. Dåligt lindade spöringar.

Tanken på att renovera spöt har funnits under några år. Jag vet inget om spöt, därför ser jag det som ett utmärkt spö att öva spöbyggnad på. Jag vet heller ingenting om spöts egenskaper, om det är behagligt att fiska med. Spöt är ca nio fot långt, har två toppar och ett ganska kort handtag.

Jag vill behålla så mycket som möjligt av spöts ursprungliga utseende. Därför väljer jag att återanvända holkar och handtag trots att de är gamla och slitna. En varsam renovering där jag enbart anpassar lindningarna till min egen smak. 

Till min hjälp har jag haft Kenneth Boströms bok ”Spöbyggnad på mitt sätt”. Spöbyggaren Ulf Löfdal tipsade om att använda båtfernissa till lack istället för polyurethanlack som Bodström rekomenderar. Eftersom jag är en läsande person tänkte jag helt enkelt på att det finns en hel del tips, råd och instruktioner på Youtube.

Jag började med att rengöra handtaget med T-röd för att få fram den rena korkfärgen. Det visade sig att handtaget var förstärkt med spackel och lim. Trots det får handtaget sitta kvar. Det främsta skälet är att jag saknar en svarv att svarva ett nytt handtag. Sedan testade jag tre olika färger på spölindningstråden genom att linda den på klingan, lacka lindningarna för att kunna bedöma hur lacken påverkar färgen på tråden. Klingan är ljus och jag valde Kimono 304, en ljus guldgul silkestråd. 

Handtaget innan och efter rengöring med T-röd. Rengöringen tog även bort spackel och avslöjade en ojämn yta.

Vilken färg ska jag välja på tråden?

Testar genom att lind på klingan. Här är tråden olackad

Här lackad. Jag väljer den vänstra tråden

Nedan följer en dagbok över renoveringen.

Dag 1.

När jag tar bort krokhållaren och spöringarna på handtagsdelen med ett rakblad ser jag att klingan är ljusare under lindningarna jämfört med övriga klingan. Jag fattar därför beslutet att ta bort all gammal lack från spöt. Jag skrapar försiktigt bort den gamla lacken på klingan med ett rakblad.

Det syns tydligt hur skitig den gamla lacken är.

Därför tog jag bort den gamla lacken

Spöholken har en spricka. Jag tar bort den och undersöker om sprickan påverkar holkens hållbarhet. Min bedömning är att det borde räcka med att förstärka holken genom att linda sprickan med spölindningstråd eftersom holken träs ner på klingan längre ner än sprickans längd.

Holken limmas och förstärks med spölindningstråd, linförarring och krokhållare monteras och spödelen lackas. Sex timmar innan lacken är dammtorr och sexton timmars torktid innan andra lagret lack kan läggas på. Penselmålningen gör att det är knepigt att få till en helt jämn yta.

Tidsåtgång två timmar.

Dag 2.

När klingan torkat ser jag att lindningarna sjunker in i klingan på det sätt jag eftersträvar. Förstärkningslindningen på spöholken får en lätt kopparaktig ton. Jag ställer undan spödelen och åker till Biltema för att köpa fin stålull och förtunning. Klingan ska putsas med fin stålull innan nästa lager lack läggs på.

Tråden sjunker in i klingan och blir nästan genomskinlig

Tråden får en kopparaktig ton över holken. Här syns också sprickan i holken.

Dag 3.

Mellandelen slipas och riktas försiktigt eftersom den är aningen krokig. Det räcker med att böja den rak. Ibland krävs det enligt Boström värme för att rikta en spödel, men inte denna gång. Holkarna får sitta kvar eftersom de verkar sitta bra. Skrapar bort färg, monterar ringar och lackar.

Tidsåtgång drygt en timme.

När mittendelen blivit dammtorr putsas bottendelen med fin stålull innan andra lagret lack läggs på.

Dag 4. 

Ena toppdelen färdig för lack. Det tog lite längre tid eftersom det var många ringar och förstärkningslindningar som måste skäras loss.

Tidsåtgång två timmar.

Dag 5. (Julafton)

Putsar och lackar mittendelen en andra gång. Ser att jag missat att linda spölindningstråd närmast holkarna. Det är betydligt svårare att få till jämna trådvarv på en lackad klinga. Kanske har inte lacken torkat tillräckligt trots lång torktid?

Tidsåtgång en timme.

Dag 6.

Efter att ha varit bortrest några dagar rensar jag den andra toppdelen från ringar, stödlindningar och gammal lack, monterar ringar och lackar. Känner att jag börjar få till momenten ganska bra.

Tredje och sista lagret lack på bottendelen läggs på när toppdelen blivit dammtorr och kan plockas ur torkmaskinen.

Tidsåtgång en och en halv timme.

Dag 7.

Andra lagret på mellandelen och toppdelarna.

Tidsåtgång ca en halvtimme.

Dag 8.

Sista lagret på mellandel och toppdelarna.

Tidsåtgång ca en halvtimme.

Färdig!

Det färdiga resultatet! Ganska snyggt.

Men på nära håll syns ojämnheterna i lacken.

Dags att sammanfatta arbetet.

 

Tidsåtgång för att renovera detta spö är ca 8,5 timmar exklusive lackens torktid fördelat över 8 dagar. 

Det är egentligen inte så svårt att renovera ett gammalt spö. Det gäller att vara noggrann och inte ha bråttom, vilket är nyttigt för min ibland lite otåliga själ. Jag känner att jag mår bra av att träna på noggrannhet.

Jag är relativt nöjd med resultatet, även om det finns en del att förbättra. Det jag jag är minst nöjd med är att lacken blev aningen ojämn. Men det är svårt att få en helt jämn yta med pensel. För det krävs antingen spraymålning eller att spöt doppas i lacken ocj med rätt hastighet lyfts upp ur badet.

Att bygga eller renovera ett spö är en trevlig sysselsättning och jag ser gärna att jag bygger eller renoverar ett eller två spön per vinter. Jag kanske till och med kan tänka mig att köpa splitcaneklingor och bygga ihop egna spön. Man behöver ju bygga några spön för att hålla uppe förmågan. Som i allt annat är det träning som gäller. Har ett femdelat Hi-Level som jag trivs med men där jag är missnöjd med lacken. Den kan bli nästa spö att renovera. Kanske bygger jag om mitt Driggs River nästa vinter eftersom jag inte är helt nöjd med hur lackeringen av lindningarna blev på det spöt. Då använde jag vanligt tvåkomponents spölack. Stenhårt och troligtvis mer hållbart än båtfernissan, men också tjockare och tyngre, vilket kan påverka spöts egenskaper. 

Kanske blir mitt Driggs River nästa spö att snygga till? Detta spö har en mörkare flamhärdad klinga där den röda färgen på spölindningstråden passar bra.

Här syns tydligt att lacken är för tjock över spölindningstråden. 

Båtfernissan är en trevlig bekantskap och jag kommer nog att lacka samtliga spölindningar med den eftersom jag kan lacka tunnare lager, vilket gör att spöt blir snyggare. Kanske kan jag späda ut fernissan för att få den tunnare, vilket borde göra det enklare att få en jämn yta på spöt? Kanske blir det även bättre om jag köper penslar av bättre kvalitet? Även den tunna silkestråden är en trevlig bekantskap. De spön jag byggt tidigare är lindade med grövre spölindningstråd av nylon.