Tenkarafiske och småöring

Svetsarn har skaffat en Tenkaraflugspö. Tenkara är en japansk toppknuten variant av flugfiske. Borde passa perfekt i våra mindre åar och bäckar. Vi åkte upp till hans barndoms å idag. Jag med mitt korta splitcane, han med sitt 12 fots Tenkara.

Ån är smal, men har en del bredare lite djupare höljor. Det är mycket sten i ån, en perfekt öringbiotop. Redan i den första höljan hakar en mindre öring på min March Brown. Den lossnar. Vi fiskar oss neråt, terrängen är hemsk, busk, tistlar, brännässlor och ormbunkar. Svetsarn har en klar fördel med sitt Tenkaraspö. Han kan stå lite högre upp från stranden och precisionsdoppa sin torrfluga. Jag behöver mer utrymme med mitt flugspö och får därför leta lite mer öppna platser.

Jag hittar en fin hölja, smyger mig fram och sätter mig på en sten och väntar. Efter en stund börjar jag fiska. Jag fiskar av höljan utan att se eller känna en fisk. När jag vevar in rycker det till i mitt spö. En bättre fisk som härjar ordentligt i hela höljan innan den går runt en vasstuva och lossnar. Svetsarn filmar en del av kampen.

Vi fortsätter fisket nedströms, får en ganska många öringar. Samtliga är små, i bästa fall 15 cm. Kul ändå. Vi åker en bit uppströms till skogen och fiskar av ett par höljor. Det finns öring även där.

Tenkaraspöt har verkligen sina fördelar vid precisionsfiske där hög spöföring är en nödvändighet. Dessutom är spöt lätt att fälla ihop i och med att det är teleskopiskt. Det underlättar när buskagen är täta.

En härlig eftermiddag i ett nytt vatten. Många öringar, svårt fiske. Såg en tornfalk ta en sork. Massvis med blåbär i skogen. Det borde gå att finna lite bättre fisk om man tar sig tid att lära sig ån. Bättre fisk är halvkilosfiskar. Själen har återfunnit balansen efter den senaste tidens dystra tankar. Tack Svetsarn för att du visade mig din barndoms å!