Idag är det den biologiska mångfaldens dag. En viktig dag som uppmärksammas på olika sätt. Pga Corona sker det mest genom sociala medier. Jag kommer att delta i ett samtal med Älvräddarna om nödvändigheten av att återställa vattendrag och nödvändigheten av att förändra synen på småskalig vattenkraft. Trots att det idag finns bättre och mer miljövänliga sätt att producera den mängd el småskalig vattenkraft producerar, trots att varje damm är ett havererat ekosystem och trots att fiskvägar är en mycket tveksam lösning i mindre vattendrag ses småskalig vattenkraft av Sveriges riksdag som nödvändig och klimatsmart. Inte ens i Natura 2000-klassade vattendrag sätts miljön i främsta rummet.
Dagens text ska trots min frustration över människans rädsla för förändringar handla om ett i mina ögon gott exempel och i mina ögon en förebild över hur man faktiskt genom hårt arbete skapa förändringar.
Jag har haft fiskekort i Bollnäs fiskevårdsförening så länge jag kan minnas. Deras vatten är ju mina hemmavatten. Därför är det kanske inte så konstigt.
För kanske 15 år sedan skrev jag och min fiskekompis Peter ett brev till fiskevårdsföreningens styrelse där vi önskade andra, i våra ögon bättre regler för Klumpströmmen. Exakt vad som stod i brevet minns jag inte nu. Det ligger oåtkomligt i en gammal skrotad dator. Minns jag rätt ville vi göra Klumpströmmen till ett flugfiskevatten där uttaget av fisk var minimalt. Tiden var inte mogen för sådana för den tiden extrema regler. Det var självklart att man skulle ta hem fisk, både till stekpannan och till frysen.
Tiderna förändrades. Efter en hård debatt infördes nätfiskeförbud i sjöarna. Intresset för trollingfisket gjorde att insikten om en bättre förvaltning av gädda och gös ökade och idag har vi så bra gäddfiske i de sjöar fiskevårdsföreningen förvaltar att de lockar utländska besökare. Fisketurism bidrar till arbetstillfällen och utveckling i kommunen, vilket naturligtvis gläder mig på många sätt.
Klumpströmmen. |
Synsättet på fiskevård och förvaltning ändrades också från att ha fokus på utplantering av fångstfärdig fisk till återställning av vattendrag och en hållbar förvaltning av fiskbestånden. Klumpströmmen och delar av Bollnäsströmmarna biotopvårdades med målet att hela sträckan mellan Varpen och Klumpströmmen/Galvån ska öppnas upp för fiskvandring. Även Galvån ska biotopvårdas. En ny vattendom som innebär mer vatten vintertid ger fisken bättre möjligheter till att leva och fortplanta sig i strömmarna. Behovet av stödutsättning av odlad fisk har därför minskat.
Samtidigt infördes nya regler som innebär att all harr och öring i Bollnäsströmmarna och Galvån ska återutsättas och att fiske får ske endast med fluga eller spinn med hullinglös enkelkrok. Resultatet i Klumpstömmen börjar nu visa sig i form av mer harr och öring, fler insekter, men även att bävern är tillbaka.
Andra mindre vattendrag som Vågån (den nya faunapassagen mellan Varpen och Vågen), Myrbäcken och Ängabäcken har också biotopvårdats i syfte att skapa förutsättningar för vandrande fisk att leva och fortplanta sig.
Jag menar att det långsiktiga tänk som nu styr förvaltningen av Bollnäs fiskevårdsförenings vatten är rätt. Jag vet eftersom jag varit med på resan (om än lite från sidan) att det inte har varit helt enkelt att komma dit man är idag. Motstånd har präglat resan. Motstånd mot nya regler som innebär antingen catch & release som i strömmarna. Motstånd mot nätfiskeförbud, motstånd mot ett mycket begränsat uttag av gädda och gös i sjöarna har funnits och periodvis har detta motstånd varit stort. Att jobba i ständig motvind sliter. Det är lätt att börja tvivla på att man gör rätt. Motivationen kan tryta osv.
Jag hoppas att nuvarande styrelse orkar hålla i och hålla ut. Det arbete ni gör är ovärdeligt för livet i vattendragen och sjöarna ni förvaltar. Ert arbete med att förändra synen på fiske, fiskeförvaltning och den samhällsnytta en god fiskeförvaltning bidrar med är också ovärderlig.
Jag vill med detta inlägg rikta ett stort tack till alla er som bidragit till att Bollnäs fiskevårdsförening är där den är idag. Ni är guld värda. Ingen nämnd, ingen glömd.
Catch and release är i Sverige ett brott mot 16 kap. 13 § Brottsbalken och klassas där som djurplågeri, vilket alla etiska sportfiskare länge alltid ansett, eftersom catch and release inte fyller något tillbörligt biologiskt syfte som traditionellt fiske gör, att skörda av fiskbestånd för erhållande av föda. Vilket borde fortsättningsvis vara självklart i demokratisk ordning för såväl enskilda sportfiskare som för fiskevårdsföreningars styrelser.
SvaraRaderaTack för din kommentar.
SvaraRaderaJag kommenterar inte anonyma inlägg.
Vänliga Hälsningar
Janne